Arkiv för kategorin ‘TV-spel’

Tungt regn och origamifigurer


I helgen så klarade jag ut ett av de mest spännande spelen jag spelat på många år – Heavy Rain.

Det har varit mycket ”hype”, eller snack, om det här spelet och visst kan jag förstå varför. Spelet är riktigt, riktigt snyggt. Men grafiken var inte det som jag fastnade för utan det var handlingen i första hand. Man spelar alltså fyra olika karaktärer som alla försöker fånga en seriemördare som kallas för ”Origamimördaren” eller ”The Origami Killer”. Denne kidnappar små barn som sedan hittas dumpade efter att ha drunknat i regnvatten och alltid efter ett tungt regnfall – ”Heavy Rain”.

Spelet i sig är inte direkt nåt action-spel utan går mest ut på att gå runt med gubben och leta ledtrådar, tala med folk och att trycka på rätt knapp i rätt ögonblick (så kallade ”quick time events”). Det speciella är att man får välja hur karaktären skall reagera i en viss situation och beroende på hur du väljer att göra så kan storyn utvecklas i en viss riktning och många gånger finns det mer än ett sätt att ta sig vidare på. Detta gör att de som spelar kan uppleva en helt annan sak än just det jag gjorde då de kanske gjort annorlunda val än de just jag gjorde.

David Cage, skaparen av detta spel, har verkligen lyckats att göra en spännande och gripande handling med hyfsat intressanta karaktärer. Visst, en del karaktärer känns väldigt tunna i sig och man hade gärna fått veta mer om vilka de var och deras motivation vilket möjligen blir lite bättre när vi väl får spela de kortare episodiska äventyren som kallas ”Heavy Rain Chronicles” kommer att gå att tanka ned. Dessa DLC är tänkta som små kortare äventyr som fokuserar runt enstaka karaktärer och händelser som inträffat innan själva handlingen i huvuspelet. Hur som helst… spelet kändes som sagt verkligen gripande och det att man får utföra rörelser och allting som karaktärerna gör och ta alla beslut åt dem gör att man verkligen lever sig in i spelet och verkligen måste tänka innan man gör ett val. Dessutom så vill man verkligen veta vem det är som ligger bakom alltihop och man vill hjälpa pappan rädda sitt kidnappade barn innan tiden går ut. Jag kan även tillägga att efter att min flickvän Sabina sett på lite när jag spelade så fick jag absolut inte spela vidare om inte hon var med för hon ville också veta hur det gick…

Jag tycker personligen inte att själva konceptet med en story för de lite äldre, som det är här, är nytt i sig då det finns hundratals spel som detta i Japan. De har dock inte ofta haft grafik i denna klass eller så använder de tecknade stillbilder för att förmedla storyn, vilket i sig inte är fel det heller. Tyvärr verkar de som bestämmer om utgivningar i väst inte tro att vi vill spela dessa spel så vi får aldrig se röken av dem.

Jag avslutar det hela med en liten jämförelse av omslagen till utgåvorna i de olika regionerna.


Vänster: Det amerikanska omslaget har alltså klämt in alla karaktärerna på framsidan med en origamifigur framför. Självklart så måste de sätta en tjej längst fram i ett tajt linne för det är ju sånt som säljer spel i amerika… eller?

Mitten: Europa fick helt klart det bästa omslaget. En ensam nedblodad origamifigur står i regnet och symboliserar helt klart att detta är ett spel för lite äldre spelare. Vi har även med loggan från Quantic Dream som gjort spelet, vilken de tydligen skippat på det amreikanska. Klart de skall ha lite cred de med.

Höger: Japanerna fick verkligen ett bottennapp till omslag. Bilden har inte någonting med spelet att göra över huvud taget utan visar en näsa som sticker upp i vattnet i regnet… Allvarligt? En näsa? Kunde inte de japanska utgivarna ansträngt sig lite mer?

Jag är glad att vi slapp de två hemskheterna här i europa. Och kom i håg att i amerika säljer bröst på omslagen och i japan näsor… enligt Sony i alla fall.

Polisonger och helryggstatueringar…

Sitter just nu och spelar igenom spelet ”Yakuza 2″ på Playstation 2. Just precis, jag skrev Playstation TVÅ. Inte tre.
Jag köpte detta spel direkt det kom, men eftersom jag inte hade klarat ut ettan än och jag i samma veva hade alldeles för många intressanta spel att spela till nyare maskiner så blev det liggande.

I julas så blev jag lite sugen på att klara ut några spel som av en eller annan anledning blivit liggande och jag slutat spela mitt i. Ett av dessa var ”Yakuza”, det första spelet i serien till Playstation 2. Detta klarade jag ut på en helg (med hjälp Sabinas hjälp på en väldigt irriterande bana på slutet) och jag gillade verkligen storyn i det spelet.

Sen kom det, helt ur det blå, en pressrelease från Sega att man skall släppa det tredje spelet i serien, som är till Playstation 3, här i väst. Då detta spel varit ute ett bra tag i Japan och man inte hört ett ord om att det skulle komma hit så blev jag väldigt överraskad och glad. Nu måste jag bara spela ut tvåan också…

Så nu håller jag på och spelar det för fullt, och jag måste säga att det är bättre än ettan. Fler områden att besöka, fler intressanta karaktärer, och mycket av de små irritationsmoment som fanns i första spelet är borta.

Befinner mig på kapitel 7 just nu och skulle väl tro att jag är runt halvvägs genom spelet. Trean släpps den 12 mars så jag hoppas vara färdig med tvåan tills dess eftersom jag redan förbokat trean.

Ett riktigt bra spel till DS avklarat

timehollow

Igår spelade jag mig igenom ett riktigt bra spel till Nintendo DS. Spelet heter Time Hollow och är utgivet av Konami.

Spelet är ett äventyrsspel liknande t ex Ace Attourney spelen. Spelet har till och med riktiga animerade mellansekvenser och det är inte så vanligt på den lilla DS:en.

Man spelar den 17-åriga Ethan som vaknar upp en morgon och inser att hans föräldrar är försvunna. Han frågar runt och det visar sig att de dog för 12 år sedan(?). Han finner snart en magisk penna, The Hollow Pen, som tillåter honom att öppna portaler i tiden. Dock kan man inte öppna den när och var som helst utan bara vid platser som Ethan sett i de flashbacks som han har med jämna mellanrum och bara efter att man fått tillräckligt med information om dem.
Efter allt detta så förstår Ethan att någon eller något måste ha ändrat någonting i hans förflutna för att få bort hans föräldrar och att han måste använda pennan för att ställa allt till rätta.

Spelet har en väldigt intressant och välskriven story. Att de hela tiden ändrar i historien och att man får spela om samma moment med olika små ändringar som ger olika utgång var väldigt intressant. Spelet kändes alldeles lagom i längd och inte alls överdrivet svårt.

Helt klart ett av de bästa spelen jag spelat till maskinen, så om man gillar denna typ av spel så rekommenderas det starkt.

Här ovan så ser ni introsekvensen till spelet. Låten rockar fett!

Helgrapport…

I helgen så tog vi det hyfsat lugnt.

På lördagen så släpade jag och Sabina över hela Rock Band-kitet till mina föräldrar då morsan var sugen på att se hur det såg ut. Brorsan var över han också med sin GH3-gitarr så vi hade en bas också. Dock så fick vi inget komplett band då morsan inte var så sugen på att sjunga ;)

Men det var jädrigt kul att spela flera på en gång, jag på gitarr och Sabina och Tobbe som turades om med bas och trummor. Sabina vågade sig på att sjunga lite och jag fick till och med mamma att sjunga en låt :D

Spelade även lite på söndagen och satt och kollade upp lite info om Rock Band 2…




Ettan är riktigt skoj och tvåan verkar mycket förbättrad och ha en riktigt bra låtlista, så nu har jag beställt det med då jag inte kunde hålla mig.

Förvänta er mer skriverier om Rock Band i framtiden ;)

Mina äventyr i landet Albion


Nu var det ett tag sedan jag skrev här på bloggen så jag tänkte skriva om mitt senast inhandlade spel till Xbox 360, Fable II.

Personligen tyckte jag att det första Fable var ett av de bästa spelen på gamla Xbox:en men det var lite mycket att hålla reda på och lite svårspelat i längden. Dock var det väldigt kul att spela och få se vilka val som påverkar vad.
Nu i Fable II så har de faktiskt lyckats väldigt bra med att åtgärda vissa av felen med ettan, men tyvärr har de även orsakat fel på saker som redan var bra i det första spelet. En av sakerna som har blivit sämre är magierna då man nu måste ladda upp dem om man vill kasta mer än level 1 istället för att kasta level 3 på en gång. En annan sak de strulat till är att man inte kan binda funktioner och magier till utvalda knappar som i ettan.

Hur som helst så har jag spelat spelet i ca en vecka nu av och till och måste säga att det är ett väldigt roligt spel och om man verkligen vill så kan man få ut väldigt myckat av spelet om men ger sig in i alla sidequests och utforskar världen ordentligt. Man kan gifta sig och skaffa familj, ha sex (med både män och kvinnor oavsett vad du själv är för kön), bli kändis/alkis/multimiljonär/magiker/sektledare/präst, nästan precis vad man vill.

Nu har jag väl ett par timmar kvar på spelet innan jag klarar storyn, men än så länge har jag haft väldigt skoj. Och efter att storyn är slut så kommer jag garanterat att fortsätta spela och leta efter nya sidequests.

Skriver mer när jag väl klarat storyn…